Lisa Roivas Träning

på så dåligt humör , så himla less .

då blir det inte mycket inlägg tyvärr.
tog typ 15 minuter i duschen för att bli varm efter kvällens pass, men berodde lika mycket på att jag fortfarande var frusen från bussresan hem.
så less på dendär Campus-bussen alltså. det är så trångt att man inte ens får plats med sin handväska mellan benen typ. och då kan jag räkna migsjälv som den minsta resinären på den bussen. om man har turen att somna till blir man väckt av att man får en väska i huvudet när någon går förbi. men oftast somnar man inte, för man sitter där och fryser så man skakar, det är så förbannat kallt. 
så less på att ha så mycket att göra i skolan att man undrar hur man ska hinna, så jävla less på freeriders och på folk som säger att "jag hjälper dig!" men finns ingen jävla stans att finna när man behöver dem. 
så less på att vara så slut hela tiden, less på att ha ont i fotleden, i muskeln vid skuldran, knät. 
less på kylan, på folk som inte svarar på sms, på att så fort man är klar med något så börjar samma visa om.
less på att höra att "ensam är stark" för ja, ta mig fan man är inte starkare än den svagaste länken, så jag är jävligt stark ensam, men man blir inte det av att vara ensam. jag har mina superkrafter, men det beror på min målmedvetenhet och ni som stöttar mig, tror på mig, peppar mig, inspirerar mig, säger till mig att jag kan gå hur långt som helst. jag behöver er. 
trodde min hjärna var klar med domhär perioderna, trodde vi hade gjort slut, men tydligen inte.
I think I need a little break då. får se när den kommer då. men till dess köttar jag på, som en chef, som en vinnare. för inte fan kommer man någonstans i livet genom att ge upp och låta någon annan jobba!!!!!!!!!!!!!!!!
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: